Att få oturen att åka på diskbråck är inte alls roligt. Mitt är ändå
väldigt lindrigt. Men är ändå en stor omställning som jag som person får
göra och måste tänka på. Som ex tänka på att kanske byta yrke utbilda
sig till något annat. För man kanske inte kan klara av de man gör idag.
Eller man måste ändra sin träningsform och man kanske inte kan fortsätta
göra de man en gång gjorde. Man får börja om och låta de ta tid. De är
frustrerande både psykiskt fysiskt påverkande att känna ett hinder I
vägen för de man vill göra. Men jag försöker leva och tänka positivt.
Låter de ta tid. Jag vill göra de jag vill göra. Jag vill våga göra
saker jag vill göra i den mån kroppen kommer klara av. Inom sin tid. Och
är viktigt att personer i ens omgivning är medveten om hur de kan
vara.♡
